Hembygdsgårdens historia

En hembygdsförening startas

I början av trettiotalet gästade dåvarande muséiintendenten Professor Helge Kjellin en lärarkonferens i Kil för att hålla ett föredrag om hembygdsvård. De närvarande lärarna blev så entusiastmerade av föredraget att de beslöt att försöka starta en hembygdsförening i Kil.

Den 4 okt. 1931 samlades man till ett möte där man beslutade att starta Stora Kils Hembygdsförening. En interimstyrelse tillsattes bestående av agronom Karl Öman, kyrkoherde Gustav Fredén, lärarna Edit Moberg, Axel Höglind och Ivar Björkman. 19 personer skrev in sig som medlemmar.

Hembygdsarbetet kom igång så smått och fem grupper bildades som hade till uppgift att att genomföra följande arbetsuppgifter:
Grupp 1 ledd av Axel Höglind: Upprättande av förteckning över fornlämningar
Grupp 2 ledd av Erik Hassel: Upptecknande av dialektuttryck och bygdehistorier, folkminnen, sägner och visor.
Grupp 3 ledd av Ivar Björkman: Uppteckna och fotografera äldre byggnader, redskap, verktyg, och övriga föremål.
Grupp 4 ledd av Edit Moberg: Tillvaratagande av kulturalster.
Grupp 5 ledd av Karl Öman: Verka för naturskydd.

 

Föreningen får en egen gård 

En allt större längtan efter en egen hembygdsgård gjorde dock sig påmind och när man den 26 maj 1939 fick skriftligt på att man skulle få ett område i Skummita hage på ca. 1 ha, av Edsvalla bruk utlöstes stor aktivitet bland de då 200 medlemmarna för att få tag på en lämplig byggnad att flytta till området. Visserligen hade man redan erhållit den gamla
sockenstugan men när ett bättre alternativ dök upp övergav man detta projekt. Hembygdsföreningen erbjöds i stället ett par gamla hus tillhörande Agnes och August Nyman, Tomta, Nedre Bondestad och för en summa av 2 000 kr förvärvades dessa byggnader. Av vissa byggnadsdetaljer har man kunnat fastställa deras ålder till början av 1800-talet. Tyvärr kom kriget emellan och först 5 augusti 1946 kom det hela igång.

Det var Gunnar Modén och Birger Eriksson som åtog sig arbetet att montera ner, flytta och återuppbygga de gamla husen på dess nuvarande plats. Allt för en summa av 4 800 kr – vad skulle det ha kostat idag?
Midsommar 1948 var det klart för invigning och i hällade regn förrättade landshövding Axel Westling
densamma.

Äldre karta innan hembygdsgården fanns!

(Klicka på bilden för att göra den större)

En av Sveriges största hembygdsföreningar

Det var knalt i kassan vid denna tidpunkten och man var tvungen att ta ett banklån på 15 000 kr. Dessutom gjordes insamlingar som inbringade ungefär lika mycket. Invigningsfesten gav ett netto på 2 600 kr - inte dåligt med tanke på tidens penningvärde. Drygt 10 år senare uppfördes logbyggnaden på den södra delen på tomten. Den hade skänkts av Pastoratet och hade stått på Taborgs berg. Vid den här tiden hade föreningen vuxit kraftigt och år 1961 kunde noteras hela 937 medlemmar. Detta mycket tack vare dåvarande ordförande i föreningen, komunalnämndens ordförande Arvid Andersson. 

Stora Kils Hembygdsförening var vid den tidpunkten en av Sveriges största hembygdsföreningar och Arvid Andersson fick hämta Samfundet för hembygdsvårds guldmedalj vid ett möte i Stockholm.

 

Runnevåls gravfält
1949 köpte hembygdsföreningen gravfältsområdet, som då var beväxt med kraftig granskog, av Arvid Andersson, för en summa av 7 500 kr, vilket till största delen finansierades genom avverkning och försäljning av granskogen.
Den 19 aug. 1951 återinvigdes fältet. Vid detta tillfälle överlämnade dåvarande ordf. Arvid Andersson med maka Signe, en donation på 3 000 kr vars avkastning skulle användas för framtida underhåll av fältet. Mer fakta finner Du på sidan som handlar om gravfältet.

Hembygdsföreningen har ansvaret för att gravfältet hålls i ett värdigt skick och varje år röjer man buskar och sly för att bibehålla gravfältetets ljusa och öppna landskap. 1953 passerade kung Gustav VI Adolf gravfältet på sin Eriksgata och han uttryckte sin tillfredsställelse över den pietet varmed fältet hade bevarats.

Historiska böcker till försäljning!

 

HUNDRA ÅR PÅ STORGATAN I KIL

En dokumentation som blev till i samband med Kils Köpmannaförenings 100-årsjubileum år 2010 med följande berättaraftnar på Kils Bibliotek och därefter fortsatt arbete. Boken finns att köpa på Affärstryck och på Garn & Tyghörnan i Kil eller hos Bengt Nilsson tel. 070-260 85 36.

 

TOLITABYGDEN

Nu finns boken om Tolitabygden i en ny uppdaterad version att köpa. Boken är tryckt i fyrfärg och med hårda pärmar och innehåller 300 sidor. Den har ett fastighetsregister och ett namn register. Den finns att köpa på biblioteket, hos Affärstryck och Inredningsaffären Bohaget eller hos Lars Johansson Harkevålsvägen 17 i Kil. Tfn: 070-240 48 01.